Tidigt en strålande morgon i september tog vi bilen från Ramundberget till Djupdalsvallen, där en avgift för att åka på den vackra fjällvägen på 60 kr ledde oss över de majestätiska fjällen. Vägen erbjöd en hisnande utsikt, med fjäll som sträckte sig mot himlen och dalgångar som sveptes i grönt. Det är värt att stanna några stunder på vägen för att njuta och fotografera. Mittåkläppen reser sig majestätiskt upp.
Väl framme i Djupdalsvallen så började vi färden uppåt mot toppen. Leden är väl utmärkt och lätt att vandra. Fantastiskt fjällandskap. När man närmar sig MIttåkläppen börjar det stiga och vandringen blir brantare. Precis här kom det in moln som gjorde att det växlade på en minut från blå himmel till vitt. Utsikten när vi äntligen kom upp på toppen var obefintlig och luften var rätt kall. Efter en fika i lä på ena sidan av berget så kom solen tillbaka och vi fick se den underbara utsikten från toppen ända bort mot Helags.
Självklart la vi en sten på stenformationen som fler innan oss varit med och byggt.
Vägen ned gick lekande lätt och vi nyttjade våra kåsor för att dricka friskt källvatten i bäckarna som rann ned från fjället. Nere i djupdalsvallen väntade den bästa belöningen. Våffla med sylt och grädde. Sista dagen för säsongen som man hade öppet.
En dag vi minns.
